Jag gjorde en lite sammanfattning för inte så länge sen, för att lite grann hålla koll på om dräktmuggarna går så bra som jag önskar. Och ja, nu har jag sålt 140 dräktmuggar cirkus ungefärus! Varför spelar det någon roll kanske du tänker… ptja, det är inte gratis att anlita någon för att skapa dessa motiv, även om det blev min syster.
Så, jag måste ju sälja bra för att kunna börja räkna in någon vinst helt enkelt, så att jag kan be systeryster designa fler motiv som jag har på lut. Så, varje försäljning som sker blir verkligen en saltomortal på köksgolvet för det blir ett steg närmare nästa dräktmotiv!

Under tiden har jag samlat ihop alla humormuggar i en och samma kategori, så nu behöver du inte leta runt och få ångest. Bra va! Humormuggarna ligger något under dräktmuggarna i pris och det är helt enkelt för att jag själv har gjort alla designs (mäh, anser jag att jag är billigare?!).

Inlägget Torsdag den triljonte januari… dök först upp på Potatoprints.

Vågar du?

Sitter du själv och drömmer om något annat? Kanske är lite less på att andra säger ”det är väl bara att”-etc. Jag brukar säga till mina patienter, när vi pratar om vardagsbalans, att allt går att förändra men oftast gör vi så stor sak av det att det aldrig blir av! Du kan börja med att ställa dig själv en enkel fråga: Vad är det värsta som kan hända? Och resonera med dig själv.

Vad är det värsta som kan hända om du börjar studera? Att du måste hoppa av för att det är för svårt? Jamen då har du i alla fall försökt. Och innan du hoppar av kan jag lova dig att det finns stöd och hjälp att få. Vad är det värsta som kan hända om du flyttar till en annan ort? Ja, att du kanske inte trivs och vill flytta hem igen. Men då har du i alla fall provat och innan du flyttar hem igen, se om du hittar likasinnade i någon förening för de finns därute.
Det här tankesättet kan du applicera på det mesta i ditt liv. För vi lever ju bara en gång faktiskt.

Jag ville bli mer fri…

…och därför började jag leta efter frihet. Men först måste jag ju lista ut vilken typ av frihet jag letade efter! I mitt fall var det frihet i arbetet. Jag har varit fast anställd i olika verksamheter sen jag var runt 20, med avbrott för studier, och hela tiden saknat att få bestämma lite mer själv. Nu längtar jag inte bort helt, och därför blev det att tänka halvt. Jag ville inte ta för stora risker, då blev det print on demand. Jag ville inte slänga ut hela mitt sparkapital på att någon fixar en hemsida till mig, då blev det youtube och längre tid. Och tiden har jag varit noga med. Jag har ingen brådska med något egentligen, jo jag blir stressad när en kund hör av sig och upplever problem (jag är arbetsskadad arbetsterapeut, problem är till för att lösas) men jag vill samtidigt inte hasta igenom saker.

Så summan av kardemumman här då? Konsten att lära sig något nytt är att börja leta efter det vi tycker verkar roligt, intressant, spännande. Plötsligt har du gjort en förändring av något slag och du kanske till och med öppnat en dörr till nya möjligheter!

Inlägget Konsten att lära sig något nytt dök först upp på Potatoprints.

Jag menar, kolla här!

Så, om du känner för att handla dina juklappar från mig, så kommer jag fortfarande jubla och skutta runt här i mitt kök, men jag kommer inte tjata sönder dina öron innan dess.

Tack för ditt stöd, för fina kommentarer och hejarop!

Och god jul då

Inlägget Det lackar mot jul?! dök först upp på Potatoprints.

Något som har hjälpt mig är faktiskt att kika på en del influensers, hör och häpna! Men kanske inte av den anledningen du tror..? Nej här har jag verkligen kritiskt granskat på vilket sätt de gör reklam för sig själv och ibland känt att ”nämen va fasen, kan denna människa sitta och prata om sin nya standardpostlåda som om den vore gjord av Dubaichoklad och få flera tusen visningar så kan väl jag skriva hur stolt jag är över en jäkla mugg?!”. Jag trodde lite naivt att det svåra med att starta företag var den administrativa delen med bokföring, registrering och fan och hans moster (ja de har varit närvarande i processen också) men det är faktiskt att våga göra reklam för mig och mina produkter! Vem hade trott det, inte jag i alla fall.

Mitt första år som företagare hade jag ett gäng startprodukter som jag kände lite stolthet över, men i år har jag verkligen vågat tänka lite större och utmana mig själv. Min lilla webshop har nu lite av varje och det känns fantastiskt! (AAAAH skryter jag nu också?!)

När blir en modig nog?

Det kanske är lite att blotta sina svagheter att skriva detta inlägg. Men, jag börjar ana att ingen av oss är perfekta egentligen. Vissa tänker inte på hur de uppfattas (eller så döljer det den känslan väldigt väl), medan vissa av oss har alla känslorna på utsidan. Jag är definitivt det senare.

Inlägget Imposter syndrome? dök först upp på Potatoprints.

Min mamma är av en lite annan kaliber än papsen. Mitt absoluta favoritminne just nu är när min mamma hade bytt telefon och hittat att hon kunde skicka GIFar till vår familjegrupp, så pass mycket att det började likna någon form av spam. Min mamma tryckte och tryckte i ren panik och utropade plötsligt ”I A FASIN TI GIFON!!”. För dig som inte är så bevandrad inom malungsmål betyder det rätt och slätt: jag har fastnat i gifarna. Och om inte det beskriver vårt moderskepp så vet inte jag!

Hur är det med dig? Har du fasin nångång? Jag har uppenbarligen fasin ti sôffa, för nu håller jag på och bli sen till idrottshallen med sonen.

Haregötthej!

Inlägget Har du å fasin? dök först upp på Potatoprints.

Full fart framåt!

Jag har alltid haft svårt att göra bara en sak, har skrivit om det förut (läs ex Fyrtiosårskris på dalavis?!).. Jag har en inneboende längtan av att lära mig massor. När jag känner mig färdig så är jag färdig. Det kanske är som min klasskompis i gymnasiet sa en gång. Han fick frågan hur fort hans skoter gick (ni som vet ni vet) och svarade väldigt lojt: hondra, hondratretti kastje mejr ö.
I hans fall var det skotern som gick i hundra, hundratrettio kanske mer. I mitt fall är det livet i sig.
Blir du förvånad då om jag skriver att jag samtidigt är världens soffpotatis (heh potatis)? Jag tror det kallas för balans. Min typ av balans.

Så, hur har 2025 behandlat mig? Jovars, en ska int klaga. Fast om jag får göra det så vafan? Varenda virus har uppenbarligen hittat till min lilla plats på jorden. Är det för att jag aktiverat google search? Såklart inte. Men kom igen, nån måtta på galenskaper får det väl ändå vara. Nåväl. Detta år ska jag jobba deltid, plugga deltid och hålla Potatoprints flytande. Jag ser fram emot allt. Första uppgiften i min magister är att kortfattat reflektera över vad ett ”socialt eller samhällsvetenskapligt perspektiv på hälsa för mig”. Jag väljer i nuläget att istället skriva ett blogginlägg. Hundra hattar på, men sämre på självdisciplin. Jag sa aldrig att jag var perfekt!

Inlägget Välkommen 2025, antar jag. dök först upp på Potatoprints.

Så här gör du

1. Välj vilken produkt du vill anpassa med eget tryck.
2. Lägg produkten i kundvagnen och gå till kassan.
3. Fyll i dina uppgifter, men var noga med mailadressen!
4. Klicka på beställ (välj betalsätt och sånt).
5. Du kommer först få ett mail från mig med bekräftelse på ditt köp. Nu behöver du ha koll i din mail, ett mail kommer nämligen komma från no-reply@product-personalization.com.
6. Öppna mailet och klicka på personalization.
7. Din produkt kommer nu visas i ett nytt fönster, här gör du din anpassning! Min kund ville ha texten je vill int, så jag markerade enkelt ”exempeltext” i rutan och ändrade till detta. Texten kunde förstoras och förminskas och du får en ”live”-version hur slutprodukten kommer se ut. Håll koll på stavningen! När du är nöjd med utseendet så klickar du på ”complete personalization” och swoosh, nu är ditt produkt på väg till tryckeriet!
8. Luta dig tillbaka och vänta in postbilen

Dock är det viktigt att veta, att produkter du skapar med egen text är unika, och därför gäller inte ångerrätten hos mig. Se köpvillkor för att läsa mer.

Du ser, hä vart int sö dröckt ändå! Alltså drygt. Det blev inte så drygt. Så, skapa din unika produkt hos Potatoprints! Jag slår en frivolt vid varje försäljning som görs.

OKej. Kanske inte bokstavligt, jag är ändå 40+.

Inlägget Men öj sö dröckt. dök först upp på Potatoprints.

Har du också ett CV där rubriken språkkunskaper finns med? Det har i alla fall jag. Modersmål svenska, hyfsat goda kunskaper i engelska, förstår en del tyska och franska.. förutsatt att de pratar som språkundervisningen i skolan. Men så slog det mig en dag. Modersmål svenska. Men Nåsmål då? Eller Malungsmål? Järnamål? Limamål är svårare, där får geniknölarna gnuggas hårt. Det måste väl ändå vara en liten fjäder i hatten att kunna förstå detta virvarrr av dialekter?!

En liten rolig historia i detta. Som just då kanske inte var det.
När mina föräldrar träffades på det glada 70-talet ställde en språkförbistring till det rejält. Som den gången min arma moder träffade sin svärmor i början av mina föräldrars relation. Min mamma är från Malung där ”jag” på mål är i. Min pappa är från Nås där jag är ”je”, medan i är ni. Min farmor, ursprungligen från Dala-Floda som lite liknar Nåsmål (men ändå inte såklart). Hon hade i alla fall bjudit på fika och reste sig upp och sa: Je ska väl diska je då. Typ jag ska väl ta och diska då. Varpå min mamma besvarar det med: hä kan i gärö. I hennes värld: det kan jag göra. I farmors värld: det kan ni göra. Stackars mamma. Det har berättats om en ytterst frostig relation innan denna uppenbara språkförbistring kom fram i ljuset.

Har vi lärt oss något av historien?

Njä. Min mamma gjorde ett liknande misstag med min då nya kärlek, numera make. Inte kring själva diskandet. Men, språkligt. Min mamma kan också svenska. Säger hon. Min man har rikssvenska/västmanländska som dialekt. Vid deras första möte deklarerade min mor ljudligt att hon skulle prata så han förstod hela helgen. Det tog mindre än 10 minuter, sen pratade hon malungsmål så det sjöng i hela sockna. Och kunde inte för sitt liv ändra på sig. Han lärde sig den dagen att bara nicka och le. Nu snart 18 år senare har det inte förändrats, möjligtvis att han lärt sig ord och fraser så leendena kommer på rätt ställen. Eller så har han helt enkelt gett upp och slutat lyssna.

Hm. Jag borde kanske ta reda på det.

Inlägget Men hân fan säg du? dök först upp på Potatoprints.

Kan en ha kakan och äta den?

Att det blev Potatoprints var lite av ett hoppsan faktiskt. Det är väl fördelen med just denna fyrtiosårskris. Jag dammsög instagram och började följa inspirerande kvinnor som lite grann hade kakan och åt den. Som ägde sin tid, som hade ett företag som jobbade dygnet runt åt dem, som kunde jobba från varifrån de ville. Men jag vill ju ha fötterna i två världar, vara lite egen och arbeta på en arbetsplats med kollegor. Därför passade ett digitalt företag med print on demand mig alldeles ypperligt. Jag har inget lager liggande, jag behöver inte tjäna in något jag köpt in, jag behöver inte posta något, det gör min leverantör åt mig. Kalasbra ju! Men själva namnet då? Potatoprints. Ja. Jag bor ju som sagt i Västerdalarna, och här odlas det potatis i tonvis. Jag är omgiven av dem (och kan äta tonvis utan att tröttna)! Tyvärr kunde jag inte starta chipsfabrik, men jag kunde i alla fall få in en potatis i företagsnamnet. Min tonårsson hade sedan bestämda åsikter om loggan. Det blev tillslut en finurlig potät med krona. En King Edward. Potäternas potät och standardsortiment hos grannen.

Jag ser med bävan fram emot de kommande åren. Inte för mängden arbete jag skapat mig, nej nej det känns bara roligt, utan för om det kommer en kris vid femtio också. Vi kan ju hoppas att det bara blir en sportbil då.

Inlägget Fyrtiosårskris på dalavis?! dök först upp på Potatoprints.

Så, hur är det med dig? Är du redan igång? Om jag ska vara en dryg företagare så kan jag ju tipsa om produkterna här på Potatoprints. Det finns lite tå hör. Lite av varje alltså. Kanske en mössa med någon finurlig text på. Eller varför inte skapa din egen? I den sista länken hittar du alla mina produkter med möjlighet till egen text.

Jag är särskilt nöjd över mina mössor med text. Min farbrors återkommande uttryck ”fånt vi si då” hamnade på en till exempel. För dig som inte är från mina trakter betyder det ungefär ”vi får väl se”. Som mycket med livet så är det användbart. Fånt vi si hur det blir med allt. Min morbror brukar ofta säga ”hä vant sö noga”, och det passar ju utmärkt till den som.. det inte är så noga för! Det är tur att jag har en ofantlig mängd människor runtomkring mig som fyller mitt företag med så mycket finurligheter. Kanske du har någon i din omgivning som du vill köpa en finurlig julklapp till? Sprätt runt bland mina produkter en stund, och se vad du hittar.

Med önskan om en god jul då, 1 månad och 15 dagar i förväg!

Inlägget Det lackar tydligen mot jul?! dök först upp på Potatoprints.